Per-Erik Tell föreläste i Markaryd

Skriv ut

MARKARYD. I söndags gästades ideella Markaryds Föreläsningsförening av Per-Erik- Tell från Ystad, författare och fd journalist, som i Gula Huset berättade och visade bilder på "Den svenska emigrationen till Sydamerika". Han var på 80-talet journalist på tidningen Smålänningen i Strömsnäsbruk och i Älmhult, varefter han på 90-talet var anställd på SvR Radio Kristianstad.

Han började med att visa ett axplock av händelser i Sydamerika, där enskilda svenska emigranter varit inblandade. Första bilden var på den 77 km långa Panamakanalen, som en svensk emigrant tillsammans med John Lloyd år 1824 mätte upp en sträckning över Panamanäset. Kanalen, som förbinder Atlanten med Stilla havet, stod färdig år 1914, vilket förkortade resan avsevärt mot att segla runt Sydamerikas sydspets.

Han fortsatte med att minnas sjöofficeren Carl August Gosselman från Ystad, som företog flera långa resor till Sydamerika på 1820- 1830-talet, bosatte sig där och skrev många reseskildringar om kontinenten.

En annan svensk emigrant var militären Fredrik Adlercreutz, som deltog i Simon Bolivars befrielsearmé för att göra flera länder fria från Spanien. I Guayana besökte han en jättestor plantage med namnet "Vrede en Hoop”, på svenska "Fred och Hopp".

Från Kristianstad kom en annan officer vid namn löjtnant Wilhelm Ekdahl, född år 1853. Han avancerade till överste i Santiago de Chile. En gata där hade blivit uppkallad efter honom, dock med stavningen Ekdhal.

Till norra Paraguay kom naturforskaren och entomologen Eberhard Munck af Rosenschöld från Lund, född år 1811. Han fick stort förtroende hos den tyranniske presidenten Lopez d y, som förklarat krig mot grannländerna Brasilien, Uruguay, Argentina och Chile, vilket naturligtvis inte gick så bra.
Rosenschöld kom i onåd hos presidenten, eftersom han inte ville bistå i kriget. Detta slutade med att Rosenschöld blev arkebuserad.

Per-Erik visade bild på det arkitektoniska och iögonfallande, väldiga vattenverket i Byenos Aires, som den svenske ingenjören Carl Nyströmer från Gotland, född år 1846, hade ritat och länge övervakade.

Han fortsatte med att visa bild på den svenskättade argentinske regissören Leopoldo Torre Nilsson (1924-1974), som blev kallad "Argentinas Ingmar Bergman". Denne blev uppmärksammad även i Europa för sina samhällskritiska filmer, som behandlade latinamerikansk överklass, katolsk sexmoral och politisk korruption.

Svenskarna Daniel Berg och Gunnar Vingren skapade år 1911 en religiös rörelse "Guds församling" inom pingströrelsen i Brasilien. Medhjälpare var smålänningen Otto Nilsson från Pjätteryd. Rörelsen har idag 12 miljoner medlemmar. På bild visade han grundarnas bönehus.

Senare delen av föreläsningen behandlade den reglerade utvandringen från Sverige till Sydamerika, framför allt Brasilien. Under åren 1881-1914 emigrerade t.ex 5 000 svenskar till Brasilien, där många landsteg i Porto Alegre. Denna utvandring "Brasilienfebern" skapade en livlig debatt i svensk press. En hel del svenskar kom från malmfälten i Norrbotten för att bli bönder, vilket inte var så lätt, då de inte sysslat med jordbruk tidigare.
Temperaturen kunde gå upp till +35 grader. Ekonomin var dessutom dålig. De var hänvisade till varandra för att möta de utmaningar de ställdes inför. Även många repslagare kom till Brasilien, då det rådde brist på denna yrkesgrupp. Per-Erik visade en bild på ett museum över emigrationen, som några kvinnor drev. Dock talade dessa bara portugisiska.

Snart träffade han på två äldre kvinnor Sigrid och Agda Olsson, som bodde nära skogen i Argentina. Agda talade helt perfekt svenska som en infödd svensk, trots att hon aldrig varit i Sverige. Språket hade gått i muntlig tradition i tre generationer.

Som avslutning visade Per-Erik Tell bilder med svensk anknytning. Fotbollslaget CA Boca Junior i Argentina hade Sveriges blågula färger på sina fotbollsdräkter, eftersom Sverige har ett mycket gott anseende.

Colombias flagga består av tre horisontella fält i färgerna gult, blått och rött. År 1907 tog man färgerna från det första fartyget, som en viss dag anlöpte närmaste hamn till Bogotá, vilket råkade vara ett svenskt skepp.

Efter föreläsningen höll föreningen årsmöte för år 2023, varvid Alpo Persson omvaldes som ordförande. Likaså omvaldes Ingemar Hansson som ledamot.